Jag har samlat och letat efter stenar ända sedan jag var liten—alltid dragen till de vita, särskilt om de var lena mot min kind. För några år sedan upptäckte jag kvarts—den vita varianten, känd som snökvarts eller mjölkkvarts. Till skillnad från de mjuka stenar jag var van vid, var kvarts hård och skarp men hade en fascinerande egenskap. När man höll den i handen, absorberade den värme och behöll den länge.

Jag ville göra dem slätare, så jag började tumla stenarna och förfina dem tills de fick den perfekta silkestexturen—mjuka mot både kinden och handflatan. Det var då jag insåg något oväntat. Varje gång jag höll en kvartssten i handen, började jag instinktivt rulla den mellan fingrarna, vända och vrida den om och om igen. Jag kunde nästan inte sluta. Och med den rörelsen kom en djup känsla av lugn.

Det var början på Fidget Stone.